Tisdag, natt till onsdag. Jag vet att jag är duktig på att blogga nattetid. Men jag är ju pigg nu och ofta väldigt trött på dagarna. Så på dagarna blir det måsten och eftermiddagarna/kvällarna mer intressanta men även måsten då också. 

Idag är dagen som Jackson har funnits i mitt hem en vecka. Han är fortfarande en vänligt charmig liten kille som har börjat förstå att jag är matte och jag det är jag i det mesta som kommer med mat, går ut, leker (förutom Homer) och söver honom. Men det är svårt att få mer lektid med honom än Homer, även fast jag stänger ut Homer i bilen en stund varje dag för att få lite egen tid med Jackson. 

På våran veckodag tillsammans har vi inte gjort så mycket speciellt. Vi har lekt lite, skurat golven(jag har någon skurmani) och framför allt har vi varit och hälsat på gudmor Rebecka. Utomhus ikväll gjorde till och med Crossie ordentliga försök att leka med den lille, vilket glädjer mig oerhört. 

För de som inte förstått det än så är Crossie en väldigt speciell hund på många vis. När hon först kom till Rebecka hatade hon nog allt utom köttbullar skulle jag tro. Men nu, nästan ett år efteråt har hon gått ifrån att vara hunden som hatar allt till en väldigt glad och rolig tjej. I början vägrade hon leka med Homer, men nu har det gått upp ett ljus för henne att det var lika bra att ge upp. Lekfarbror som han är så förstår jag henne. Jag vet ingen hund som hellre vill leka med andra hundar än min egna fina Homer. Hon har även gått ifrån att vägra gå i trappor till att jag släppte in henne i trappuppgången här hemma och hon sprang en trappa för långt upp. Hon är fortfarande en speciell klump, men jag hon har en knepig men oemotståndlig charm när man lär känna henne. 

 

Tillbaka till dagens hund, Jackson. Det kanske finns nån som undrar varför just Jackson. Svaret är ganska enkelt, Alan Jackson. Han är en av mina absoluta favoritartister. Som alla vet har jag en otroligt bred musiksmak. Men han är en av de artister som jag alltid kommer tillbaka till. Han får mig att dämpa hemlängtan, men plockar även fram den. Han får mig att vilja göra så otroligt mycket. Sen tycker jag även att Jackson passar in med det amerikanska Homer och är dessutom ganska lätt att ropa. 

 

Så med mens, sjumiljarder känslor och en ruskig hemlängtan myser jag nu i sängen med mina favorit Jackson's och Homer ligger under den och sover så gott. Det är nog dags att jag också gör det! 

 

Ännu en mannen, myten, legenden i mitt liv. 

Finns det heller godare tomater än dom mamma planterat hemma i växthuset? Eller jordgubbarna man plockar i landet? 

Det finns nog bara ett svar på den frågan, och den som ja. Han har då aldrig heller odlat sina egna tomater! 

Dagen har inte innehållit så mycket, Rebcka har färgat min utväxt ikväll så snart ser man kanske ut som en människa. 

Homer, Jackson och Crossie har sprungit fram och tillbaka i lägenheten och alla blev vi nog lika paff när Crossie ute försökte leka med lille Jackson. Det ser ut som han har en lovande prognos för framtiden hos henne! 

Jackson har nu officiellt blivit inklickad så just nu övar vi på sitt och sen blir det kontakt övningar. Men mest leker han med Homer. Stackars Homer som dessutom måste sitta ensam i bilen när jag tränar eftersom jag är inomhus ännu. Jag får vara glad att det inte har hunnit bli kallt ute ännu! 

Men det absolut bästa som hänt idag var att jag och Rebecka åkte till stan å tillbaka en sväng och min bildreglande valp dreglade ingenting. 

Innan han var hos mig så hade han kräkts i bil, med mig har vi knappt hunnit en km så har det varit stora dreggelbubblor runt hela munnen och jackan har blivit jätteblöt. Men idag, då var han helt torr runt munnen. Kanske låter löjligt, men då jag vet hur mycket bil vi åker i vår vardag så prioriterar jag högt att det funkar med bilen. 

Homer å andra sidan har jag varit så bortskämd med då han aldrig mått illa och inte heller tyckt det varit obehagligt. Hans första vår, när han var sådär 7 månader så hade vi mer problem att han inte fick åka bil jämt. Så fort någon öppnade en bildörr på en radie inom 200 m så sprang han raka vägen dit och hoppade in i bilarna. Gud vad pinsamt kan jag lova! Men idag hoppar han glatt in i den bil han tilldelas och jag kan stoppa honom om han skulle få för sig att det var jättespännande med en annan bil igen. 

Men nu är det dags att sova, väckarklockan ringer snart. Förmodligen även den levande kiss och matklockan.

God natt! 

Ikväll är också sista kvällen Rikard är hemma innan han åker på jobb igen. Jag må säga att jag har varit otroligt bortskämd av att ha honom hemma då han har tagit Homer med sig mycket för att jag och valpen ska få egentid tillsammans. Han har även varit hemma med valpen så att jag och Homer ska få egentid. 

Så visst ska det bli lite spännande att vara ensam med dom båda för första gången. Men jag tror det kommer gå bra, det finns ju andra som aldrig har en husse å det går bra i alla fall. Så nog ska det ordna sig nog! 

Igår gick jag och Homer våran "långrunda". Den är egentligen bara 3.5 km men passerar Genefornby med dess bra träningsskog och gator med belysning för den mörka vintern. Det finns ju många olika gator man kan gå kring mig också, dock blir det ganska uttjatat tycker jag. Att gå den andra rundan är mycket trevligare och enligt mig ger den många bra träningstillfällen!

Nåja, dags att försöka sova i alla fall. Väckaren står på 9 både för att Rikard ska försöka hinna något innan han åker och för att jag ska vända dygnet och kanske också hinna något! 

Har även varit till stallet idag då Maggan inte hade någon bil, de va riktig dumt att jag inte tänkte längre å åkte dit tidigare å red när jag ändå åkte dit. Men man kan inte tänka på allt jämt! Till veckan ska väl Rebecka och jag lyckas tömköra honom i sällskap av lillkillen hoppas jag. 

Den stackars killen får bara stå nu när hans andra medryttare har sagt ifrån sig honom och matte själv inte kan rida. 

Som tur är kommer det bara säga poff så är jag nog tillbaka i sadeln! :) 

Just nu busar dom för fullt och jag väntar på att dom ska ta en paus och sova så jag törs gå och duscha. Ja, jag vet att jag är mesig. Men jag har så svårt att lämna honom, ens för att kissa. 

Rikard har nog rätt, det bor nog en jätte mammig mamma inom mig någonstans..  

Han blev dregglig idag också men ingen kräkning. Trots det så är han så lugn och lägger sig bara i knät och nästan somnar. 

Det började precis kräksnöa när vi hade bytt däck klart, riktigt mysigt! Så nu vet jag att Jackson har sett snö också :)

Det ska bli spännande när han vaknar å ska ut å kissa. Han somnade direkt vi kom hem! Å husse är påväg hem igen så att Homer ska få komma sig ut på en snöprommis med Crossie. Så han kommer bli trippelglad, promenad, tjejen och snö. Det går nästan inte att göra livet bättre för han :) 

Det var full fart på grabbarna ikväll när det var sångdags, men jag behövde bara klappa lite på lilleman så somnade han som en stock och har sovit utmed mig en bra stund nu. Men nu säger även jag god natt! Imorgon ska vi vara med husse och byta däck, vilket betyder att vi ska åka bil igen. Spännande. 

Men nu är han hemma igen och dom har jagat varandra fram och tillbaka i lägenheten med leksaker. Så nu sover dom sött båda två! 

Finafina killarna :) 

Som sagt så sa jag ju att han inte är en feg liten skit. Under morgonkissningen så jagade han Homer och ville leka. Den gamle mannen var visserligen mer intresserad av att snosa och markera. Men till slut var dom i full gång att jaga varandra på den frostiga gräsmattan.

Han har sovit riktigt bra tycker jag! Vaknade första gången vid halv 8. Samma procedur som när Homer var valp. Ut och kissa, in och sova en stund till. Men då fick den lilla godisen sova i sängen, men vid 9 var det färdigsovit. Så nu har vi varit ute och tagit lite bättre kort med den riktiga kameran. Just nu ligger den lilla godingen just utmed mig i sängen och sover. Ska snart skrämma den stackaren med att tömma diskmaskinen!

Vad beträffar Homer så sitter han i långlina medan husse skruvar. jag tror att han är rätt lycklig där han sitter. Han som älskar att vara utomhus!

 

Jag varnar nu för en bildbomb!

 

Jackson är alltså en liten kaxig sockerbit som redan har charmat och fått både mig och husse att tappa andan för honom redan. Ja, nu känns det som att vi är en riktig familj! 

Med det säger jag god natt och hoppas att han sover till 7 imorgon i alla fall! :) 

Det märks redan att han är framåt och nyfiken. Jag tycker det känns ganska likt som Homer var när vi hämtade honom vilket glädjer mig då han idag inte är någon rädd och försiktig hund. 

Men han är ju sanslöst söt!